10 oktober 2014

En ny favorit - Röd Pallas

En av mina absoluta favoritserviser är Palace/Pallas från Gefle av Berit Ternell. Jag har matservisen modell BT i gult (finns nog inte i andra färger), två tekoppar modell AU i grönt och nu en ny favorit, två röda tekoppar i modell BT.


Kopparna ropades nyss in på Tradera. Jag, Porslinsbloggen-Benny och Mangania-Erica gick ihop och köpte sex koppar, två var alltså. De får vänta och längta efter sina koppar tills vi ses framöver...

Tekoppen BT, som bör vara Berit Ternells egen modell, är en rejält stor kopp. På bild ser den kanske ut som en söt liten kaffekopp men den är faktiskt riktigt stor! Den har samma snygga hänkel som matservisens såssnipa och kanna. Jag har samlat på mig en hel del av matservisen. Det enda jag behöver komplettera är förrättstallrikar, som jag inte har en enda av. Annars är jag nöjd, jag kan duka för fler än jag kan klämma in vid bordet och alla delar för servering finns också i samlingen. (Det har tillkommit många delar sedan den här bilden togs för två år sedan.)


Fler tekoppar är däremot intressant! Det finns åtminstone gula också i modell BT. Kanske också gröna? I modell AU saknar jag både gula och röda. Håll gärna ögonen öppna åt mig :)

09 oktober 2014

Hemmets Journal

"Du är nog alla pensionärers favorit" sa dottern när hon såg mig i Hemmets Journal. Kanske hade jag och Mattias nämnt något om medelåldern på tidningens läsare... ;)


Jag är jätteglad och stolt över det fina reportaget i nyaste numret av tidningen. Intervjun gjordes strax före semestern men gick i tryck nu under hösten. Tyvärr har min bloggadress blivit fel men jag hoppas att läsarna ändå hittar hit.

Här finns hela reportaget som PDF.

08 oktober 2014

Mari Simmulson på Uppsala konstmuseum

När vi var på väg hem från Vimmerby i somras stannade vi till i Uppsala. Vi gick på några loppisar, köpte en Arjeplog på IKEA och avslutade med utställning på Uppsala Konstmuseum som ställde ut Mari Simmulsons alster. Vilken konstnärlig bredd hon hade!


Lite historia först.
Mari Simmulson föds 1911 i Sankt Petersburg. Som 9-åring, under ryska revolutionen, flyr hon och hennes familj till Tallinn. Där studerar hon så småningom på konstfack och får b.la. göra praktik på Arabia i Helsingfors under 30-talet. Hon gifter sig och flyttar till München där hon studerar skulptur. Andra världskriget bryter ut och 1944 flyr hon åter igen till Tallinn och sedan vidare med en fiskebåt till Sverige. Hon lämnar familj och släkt bakom sig. Här kommer hon sedan att stanna till sin död i november 2000.

Karriären tar fart på 1945 då hon anställs av Wilhelm Kåge på Gustavsberg. Där stannar hon till 1949 då hon flyttar till Uppsala där hennes nye man studerar. Hon börjar på Upsala-Ekeby och arbetar nära Ingrid Atterberg med Vicke Lindstrand som konstnärlig ledare. 1972 lämnar hon, som sista konstnär, fabriken. 1978 läggs all tillverkning på Upsala-Ekeby ned. Efter sin tid på där arbetar hon också på Deco i Helsingborg och på Gefle och Karlskrona porslinsfabriker.

När jag tänker Mari Simmulson är det först kvinnor och katter på fat eller väggplattor från 50-talet som dyker upp. Som på bilderna nedan. Men hon har ju gjort så otroligt mycket mer!


En väggplatta jag gärna skulle äga! (1953-63)

Cirkus (1956-58)

Ett sorgetåg med åtta unika kvinnofigurer och tillhörande väggplatta. 


Fatet med en dödsängel tillhör samma tema som figurerna ovan.

Kvinnofigurer från 50-talet med inspiration från Afrika och Indonesien.


På fotografiet från 1950 syns Mari Simmulson skulptera originalet av figurinen Balinesiskan. På podiet till höger står den mäktiga kvinnan på 78,5 cm, dock inte i original.

En friskulpterad kvinna från tidigt 50-tal.

Tidig produktion från Gustavsberg. Det stora fatet tillhör det första hon gjorde där 1947.

Troligen tidig produktion föreställande Maris döttrar

I stolen sitter en av Maris döttrar, Eva, och tittar ut.

En kort serie, varje del endast tillverkad i 100 ex.

De två gröna skålarna längst fram är unikat. Bakom syns bl.a. serierna Tokyo, Mars och Maj från 50-talet.

Mars (1953-58) och Maj (1954-58)

Den blå skålen är ett unikat

Calypso (1957-59), Pampas (1957) och Raffia (1954-57)

Parblad (1966) och Labyrint (1965)

Swing (1954)

Fossil (1953-54)

Vibrato (1957-58)

Eternell (1970), Turkosa & Korall ((1967)

Rips

Vaser från 1954


Herdinna (1962-63) och pojke på sköldpadda (1953-59)

Mickey och kanin från Gustavsberg


Fåglar (1970)

En saftig fågel som mäter hela 30 cm (1970)

Eskimåfamilj (1957-68)

Ugglor (1966)

Agave (1960-61), kundserie från Turitz & Co och Sagina (1959-64)

Kaskad (1954-56)

Salix (1955-56)

Ax (1958-61)

Ekeby ateljé, tidigt 50-tal

Det stora fatet är ett original

Fatet med kvinnoansikte och spetsdekor är också original. De fyra figurerna bakom är inspirerade av ryska dockor.


På Uppsala konstmuseum finns också en utställning med blandad UE-keramik. Bl.a. flera unikat som tillhör museet.

Keramik av Ingrid Atterberg. Pylon (1955-56) och Grafika (1951-54)

Anna-Lisa Thomsons Paprika 

En liten och en stor Fungo av Vicke Lindstrand

Flodhäst av Vicke Lindstrand. Unikat, så vitt jag vet.

När vi kom till museet fick barnen en uppgift att lösa, varsitt "block" med detaljbilder på grejer. Tanken var att de skulle hitta alla saker inne på museet. Här har Freja hittat en detalj på Vicke Lindstrands kamel. Både kamelen och giraffen är unikat.

Mina favoritelefanter! Vicke Lindstrand (1944-60)

Hästar av Taisto Kaasinen (1953-55) (1959-60)

 
Kakelplattor från UE

Som "medalj" för väl genomförd uppgift fick barnen varsin pin med motiv av Mari Simmulson. För att klara alla uppgifter fick vi gå genom hela museet och även kika på tavlor av gamla kungar :) En fin dag på museet innan vi styrde hem mot Holmsund. 

En av de ryska dockorna på "medaljen" barnen fick